Väl där möttes jag av en massa människor som hälsade glatt där jag kom insläpandes på min enorma väska. Därefter möttes jag av den alltid lika glada sensei Poh Lim som gav mig ett varmt välkomnande. Han presenterade mig stolt som en av hans svenska elever för alla karateutövare från hans två olika klubbar och jag kände mig plötsligt inte lika nervös längre. Men jisses, detta måste vara de största karateläger jag någonsin har varit på, jag kan nog säga att vi var 150 LÅGT räknat, vi var minst 50 som hade svart, så de var ett riktigt mycket människor! Fantastiskt kul, och så var de dags för träning!
Första passet hölls av Sensei Kawasoe, han höll i hård och intensiv träning, mycket explosivitets-övningar och massor med övningar för att få ut den mest ultimata kraften samt snabbast rörelse genom höften. Jag fick mig en tankeställare. De var ett tungt fysiskt pass och man blev ordentligt svettig och trött! Underbar start, speciellt eftersom jag inte har tränat karate på allt för länge nu. Tänk va svår en zuki kan bli helt plötsligt bara för att man gör den annorlunda mot var man är van vid. Slå ut och dra tillbaks samma hand innan man slår, de låter lättare än va de är när man ökar tempot! Tro mig.
Därefter var de lite lunch sen var de dags för pass nummer 2 som hölls av Sensei Naito, passet börjades med en stor brainfreeze då vi gjorde massor av olika tekniker fram och tillbaks, hör på den här, baklänges: age-uke, shuto-uke med samma hand, ett steg tillbaka gyakuzuki, shuto-uke gedanbarai (blockarna kommer två efter varandra med samma hand och man backar ett steg efter varje kombo) gyakuzuki, shuto-uke gedanbarai, gyakuzuki, gedanbarai, uchi-uke gyakuzuki, uchi-uke, shuto-uke, gyakuzuki, shuto-uke. gedanbarai, gyakuzuki, därefter gedanbarai age-uke, gyakuzuki... de där var alltså 1 kombo av 4(!) som vi gjorde fram och tillbaks. Tro mig, den kändes minst lika svår som den låter första gången man gjorde den! Det blev ett otroligt lärorikt pass om hur viktig tyngden ner och kraften fram är och hur svårt de är att få krafterna att mötas. En del visste jag sen tidigare, men man glömmer lätt och ser direkt sina misstag när han visar hur de ska vara.
Det är helt otroligt vad man hinner lära sig på bara tre timmars träning, har fått en riktig träningsboost och längtar tills jag kan få prova ett par av övningarna hemma i Sverige! Och till nästa år tycker jag verkligen vi borde åka dit flera stycken från klubben (lägret är ju trotts allt fyra dagar så man behöver ju inte åka midsommarafton), de tror jag hade varit superkul. Nästa gång vi har läger med Sensei Poh Lim hemma i Karlskrona så kommer de också komma dit ett par från Norge till vår klubb! Hur kul är inte de? Så idag har jag sprungit runt och gjort så mycket reklam jag bara har kunnat för vår lilla stad.
Hör och häpna, jag tog inte med mig kameran till lägret men ska se om jag kan få tag på lite bilder från lägret så kanske jag kan lägga upp imorgon istället!
Ikväll är jag bjuden på grillfest tillsammans med massor av karatefolk från Norge, ska bli fantastiskt kul att lära känna nytt folk och dessutom slippa sitta och stirra på vandrarhemsväggen hela kvällen! Är dessutom sjukt hungrig nu så detta ser jag fram emot!
Men alltså dessa människor som jag har fått träna för! Vad hade man inte gjort för att bli så duktig för att bli som dom? Jag vill också vara så grymt vältränad när jag är 50-60 och kunna sopa matten med vem som helst. Tänk om man bara fick en liten liten procent av de dom här, de hade varit otroligt. Att kunna slåss som den här killen hade man ju inte heller tackat nej till!
Rumble in the Bronx
(1995)
Keung åker till Bronx för att vara med på sin farbrors bröllop. Keung har planerat en härlig semester, men när han i rent självförsvar slår ner några ifrån stadens maktfullaste motorcykelgäng så får han mycket större problem än vad han trodde.
Film: +++
Handling: ++
Skådespelare: ++++
Miljö: +++
Handling: ++
Skådespelare: ++++
Miljö: +++
Genre: Action
Jackie Chan! Denna man, hans filmer kanske inte alltid har den bästa dialogen eller manus, men de är riktigt bra actionfilmer (utan sprängningar och stora vapen oftast). Men fight-scenerna kan man alltid lita på! Jag gillar verkligen Jackie Chan både på och utanför filmscenen så de är lite svårt att ge filmen ett bra rättvist betyg baserat på filmen och inte mr. Chan. Men gillar man slåss-scener kan man ALLTID lita på hans filmer de lovar jag!
Imorgon väntar en dag med mer träning, så det kommer mer info om lägret jag lovar! Hörs imorgon (eller ikväll efter grillfesten vi får väl se).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar