Trevlig Midsommar!

Godkväll! 

Jag hoppas att ni som bor i Karlskrona har haft en trång, kvävande, mysig och förbannat trevlig vistelse på lövmarknaden! (Om inte kan ni väl låtsas de i alla fall för min skull). 

På väg hem från jobbet

Själv har jag varit på jobbet nu och kämpat på i 7,5 timme och de har gått finfint! Jag fick en kommentar idag som gjorde mig lite förvånad men och lite glad. En dam såg på min namnbricka och sa "heter du Simone?" (jag gillar förövrigt att mitt namn markeras som felstavat, nej jag heter så idiotdator! Inte Simon!), jag svarade att de stämde bra det, då frågade hon om jag verkligen var norsk, då sa jag att nej jag är svensk. Jag fick då till svar, men du pratar ju norska! Jag tackade så mycket och sa att jag gjorde så gått jag kunde i alla fall, hon tyckte att de var fantastiskt att jag kunde prata så bra norska på två veckor. Tack och bock för de! Hoppas bara jag kan snacka svenska när jag kommer hem igen! 

Men de är märkligt att det kan vara sådan skillnad på de olika norska dialekterna, en del behöver jag inte ens fundera över va de säger och en del måste jag verkligen koncentrera mig på och ibland till och med be dem säga de en gång till. Men de är väl som svenskan antar jag Jag har träffat en hel del som har varit duktiga på svenska och alla har undrat om jag var från Småland och en del tror Skåne, jag svarar då Blekinge att de gränsar till de andra länen, men ingen har hört talas om oss... lite sorgligt. Ja utom en som satte direkt att jag var från Blekinge de var lite kul. Men lite märkligt med för jag upplever inte att jag pratar med väldig dialekt, men jag har visst fel.

Visst är de konstigt att man kan sakna en person som man bara har hunnit träffa i några dagar. En stockholmare dessutom! (ironi). Ungefär lika konstigt som att man kan vara så lika i en del saker och plötsligt vända till i princip bittra fiender eftersom man tycker så olika. Ska bli spännande att träffas utanför festivalområdet, kommer de kännas likadant där? Vi har i alla fall kommit fram till att vi har mycket att lära varandra, de roliga är att jag tror inte någon av oss kommer lyckas med någon av sakerna, men vi kan ju få hoppas i alla fall, båda två (fast jag kommer ju egentligen lyckas, vill bara inte låta för självgod). Längtar i alla fall efter att få träffas igen!

Imorgon är de midsommar, kollegorna har undrat hur jag ska fira. De undrar jag med. De är första gången jag inte är i Sverige på midsommar. Har firat midsommar på olika ställen med olika personer, ibland med familj, ibland med hela släkten, ibland med vänner men i år firar jag helt själv... Ja laga midsommarmat känns kanske lite överarbetat och vet inte var grannarna hade sagt om jag hade slagit upp en midsommarstång. Så jag ber alla där hemma ännu en gång att fira lite extra för min skull! Och jag önskar er alla en fantastisk midsommarafton (och förhoppningsvis inte en allt för illa midsommardag). Ta de försiktigt bara om ni ska ge er ut i båtarna imorgon! Man vet aldrig hur de kan gå eller vilka man kan möta. 

SOS 

-en segelsällskapsresa 

(1998) 

Stig-Helmer och Ole ska ännu en gång ge sig ut på en resa tillsammans. Den här gången i Stockholms skärgård. På något märkligt sätt hamnar de på en midsommarfest med Stockholms överklass och seglaramatörer... där de kanske inte riktigt passar in. 

Film: +++
Handling: ++
Skådespelare: +++
Miljö: +++

Genre: Komedi

Lasse Åberg och Jon Skolmen i ännu en film ur sällskapsresan serien. Den filmserien har alltid funnits i vår familj, vi hade alla på VHS och alla blev duktigt söndertittade. De här är nostalgi för mig i alla fall! Inga direkt höjdarfilmer egentligen och Lasse Åberg är kanske inte den bästa skådisen, men de är ju de som är charmen med de här filmerna! Svensk lite halvtam humor med ett hyfsat manus. Svensk klassisk filmserie som i alla fall jag tycker man borde se!