Hej! De här är alltså min blogg, eller min filmblogg som jag kallar det. Vid varje inlägg lägger jag upp en recension av en film jag har sett. I övrigt skriver jag om mitt liv och tankar, om mina upplevelser i vardagen helt enkelt. Jag är nu för tiden färdigutbildad sjuksköterska och har världens mest fantastiska arbete. På min fritid tränar jag en hel del, mest karate, sporten som jag älskar. Jag fotar mycket och gillar allt som har med estetik att göra. Men resten kan ni få läsa om själva. Hoppas ni gillar min blogg!
Carpe Noctem
//Zimonze

onsdag 9 oktober 2013

Let me go

Under september månad och början av oktober var jag ute på en så kallad skolturné där jag åkte runt på olika grundskolor runt om i Karlskrona, dels för att värva medlemmar men också för att informera om vad karate är för någonting och att försöka lära eleverna att våld är något som används som sista utväg när det inte går att undvika på annat sätt. Att det inte bara är att börja vidta åt folk hur som helst bara för att man blir arg över saker och ting.
Alla klasser har ställt mig massor av frågor om karaten och någon som var återkommande på de flesta klasser och skolor var om jag någonsin har behövt använda karaten på riktigt i verkliga livet någon gång. Första gången jag hörde frågan fick jag fundera över svaret. Nej jag har aldrig behövt använda knytnävar eller sparkar för att behöva lösa en situation. Jag har gått emellan bråk och råkat ut för rötägg som de flesta andra men aldrig behövt slå någon, vilket jag är otroligt lycklig över. Jag har aldrig sett det som en svaghet att gå ifrån bråket om möjligheten finns. Om den som bråkar ser det som en vinst så bjuder jag på det. Jag skulle aldrig använda karaten om inte nöden krävde det.

En gång när jag var ute ihop med några kompisar, det var en torsdag och det var karaoke, en härlig kväll med många skratt tills kvällen tvärvände. Trevlig (eller naiv beroende vad man tycker) som jag är pratade jag som vanligt med en massa nytt folk. Jag träffade en man som bara var i Sverige över några dagar och han berättade om sitt jobb och vi hade ett trevligt samtal, plötsligt behövde han gå på toaletten men visste inte vart dom låg så jag erbjöd mig givetvis att visa honom. Eftersom det var en torsdag var det lite folk och på torsdagar på stället där vi var så var det bara ena delen av utestället som var öppet. Toaletterna låg för sig själva nere i korridoren under själva utestället. Inte för ens nu inser jag hur sårbart och otäckt det kan vara att gå ner i en korridor när hög musik pulserar på våningen ovanför. När vi var framme vid toaletterna går mannen plötsligt närmare mig och poängterar att jag är vacker och undrar om jag vill följa med till hans hotell, jag skrattar bort erbjudandet och säger att vi möts där uppe. Då för första gången i mitt liv har mitt adrenalin börjat pumpa på grund av ett oväntat hot och rädsla. Mannen hugger tag i mig och dra mig närmare sig och ber mig ännu en gång att följa med honom till hotellet. Jag försöker vänligt tacka nej och ber honom släppa mig på engelska då detta var det språk vi hade talat med varandra hela kvällen. I det ögonblicket försöker han ta tag i min andra hand, men då utan att jag riktigt vet vad som sker har jag tagit mig loss och håller upp en öppen hand mot hans bröst och puttar bort honom. Utan att röra honom mer säger jag till honom "If you touch me again, I'll break your nose", han tittar på mig och vänder därefter på klacken och går därifrån. Jag går upp och talar om för några vänner och bekanta om den otäcka situationen de flesta blir arga och rädda, men en kommentar knäckte mig och gjorde så att det kändes som om det var mitt fel. Kommentaren "Vadå, var det inte han du hade suttit och pratat med ikväll?", gjorde genast så att det kändes som om jag hade gjort fel som hade pratat med mannen från första början. Det har nu gått en tid, min mamma hämtade mig den kvällen, jag berättade en del av vad som hänt men inte allt. En del blev arga för att jag inte slog honom, jag med till en början. Men nu är jag glad att jag inte gjorde det, det är verkligen inget jag ångrar. Jag anser själv att jag gjorde helt rätt. Jag är bara glad att det gick som det gick och att jag fortfarande är en filur som älskar att prata med nya människor, men nu mera ger jag en vägbeskrivning istället för att följa en främmande människa på vägen.
Folk undrar om jag någonsin använt karaten på riktigt, ja det har jag, men mentalt, vilket gör mig trygg och säker i mig själv, jag är aldrig rädd när jag går hem från krogen själv. Just därför tycker jag att alla ska börja träna något slags självförsvar, mitt förslag är givetvis karate men det finns fler. Inte för att lära sig hur man slåss utan hur man ska lära sig hur man undviker slåss.

Hade det skett något den där kvällen mer än va det gjorde så vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Jag förstår människor som inte vågar berätta om ett övergrepp eftersom jag knappt själv har vågat berätta om detta där det inte hände så mycket. Och därför förstår jag även dom som vill hämnas efter ett övergrepp, rätt eller fel kan ju diskuteras.

I spit on your grave

(2010) 
Jennifer behöver en paus från storstaden för att komma igång med sin nya bok och ger sig därför ut i en stuga lite avlägset utanför stan. Några män i byn i närheten får upp ögonen för Jennifer och gör inbrott i hennes stuga för att skrämmas, men kvällen får ett rejält snedsteg och det leder till att männen misshandlar, torterar och våldtar Jennifer och lämnar henne för att dö. Något de inte hade räknat med är att Jennifer överlever och hon har bara ett mål. Hämnd. 

Film: +++
Handling: ++++
Skådespelare: +++++
Miljö: ++++
Genre: Thriller

En riktigt riktigt fruktansvärd film. Jag blev illamående över hur hemsk filmen är och hur verklig den ser ut att vara, dels med filmningarna men också med de helt sjukt duktiga skådespelarna som gör ett vidrigt bra jobb. Jag började undra varför man utsätter sig själv för att titta på en sådan film. Men den är bra, jag kan inte säga annat, men hemsk. Helt klart en film jag rekommenderar men inte för den kvackmagade. Bra men hemsk, det är nog den bästa resumén jag kan ge. 

lördag 5 oktober 2013

En riktig Legolas

Då var det helg igen! Den här helgen spenderas i Ronneby med min älskling, första lördagen på länge som jag inte var inne i dojon på mycket länge. Kändes lite märkligt och jag saknade mina små karate light barn, men jag träffar dom snart igen och de andra tränarna gjorde garanterat ett bra jobb! Idag har jag startat med min C-uppsats lite grann, åtminstone börjat söka artiklar så imorgon hade jag tänkt börja gå igenom lite av det jag har hittat eftersom det är resultatet man ska skriva först. Vi får se hur det går. Tack vare två stressiga dagar hann det inte komma upp bilder på min fina båge i Torsdags så därför tänkte jag istället bjuda på dom idag. Är så himla grymt nöjd med den. Den ser verkligen ut som en sådan båge jag velat ha sen början, en äkta långbåge men samtidigt lite alv-stuk på den vilket bara gör den urgrym, att den dessutom är svart gör ju saken ännu bättre! Har fått hjälp med att skaffa bågen i klubben jag skjuter i där det finns en som gör egna helt suveräna bågar, så han har verkligen tagit till sig det jag vill och gjort en 100% asnice båge. Har dessutom fått kolfiber pilar med svarta och lila fjädrar. Kunde inte varit nöjdare och skyttet i torsdags gick riktigt bra överlag! Satte min allra första pil i den mittersta ringen på 18m och det kändes toppen! Nu saknas bara lite egna skydd så kommer jag känna mig som en riktig Legolas!

 Sagan om de två tornen 

(2002) 

Äventyret fortsätter för den lilla hobbiten Frodo och alla hans följeslagare. Men nu fortsätter resan för Sam och Frodo på eget håll och ett annat håll för resterande av personerna som är med på äventyret. Sam och Frodo möter Gollum som har varit ägare av ringen, Sam litar inte på Gollum men Frodo tar emot Gollums hjälp för att leda dem emot Mordor. 

Film: ++++
Handling: ++++
Skådespelare: +++++
Miljö: +++++
Genre: Äventyr

Uppföljare till filmen sagan om ringen som ni kan läsa om här. Ännu en grym film med samma stämning och välarbetade film som ettan. Dock är detta den segaste av dom tre där det inte händer så mycket som för handlingen vidare, men fortfarande otroligt bra och snygg film med bra skådespelare. Underbar musik och strålande vackra miljöer. Sagan om ringen filmerna for the win!

onsdag 2 oktober 2013

The fall is coming

Löven skiftar färg och faller ner. En kall morgonsol lyser starkt i ens ansikte samtidigt som ångan från ens andedräkt kommer när man andas. Att behöva ta på sig både en jacka och helst halsduk när man ska ut och dessutom skrapa bilen när man ska iväg. Regnet, rusket och kylan tar över den härliga sommarvärmen som nyss stekte över ens solbrända kinder. Hösten är på väg och det med stormsteg. Sorgligt tycker många, mörkret kommer och kvällarna blir längre. Själv har jag alltid gillat alla årstider. Jag kan förstå att många tycker att hösten är deprimerande, att man saknar värmen och solen och alla grill-och-baddagar man har när man är ledig. För mig har hösten alltid varit en liten hint om att det snart är min födelsedag (vilket alltid är skoj, än så länge i alla fall, ingen åldersnoja här inte). Det har också varit ett startskott för Halloween, promenader i stjärnklara nätter eller helt enkelt bara att mysa ner under den där gosiga filten för att sätta igång någon mysig film i höstmörkret. Jag gillar hösten på många sätt, så länge man inte är tvungen att gå ut när det ösregnar och det blåser så mycket att man inte kommer någonstans när man går framåt (de kan faktiskt blåsa så mycket). Hösten är en anledning till att bara sitta och mysa till en film med tända ljus och bli lite sådär extra rädd när man ser på skräckfilm. Se det positiva i hösten så går det mycket lättare, det finns inte många bilder som är vackrare än när höstens morgonsol stiger över frosten på sin gräsmatta. Så tänd några ljus och mys ner till någon bra, spännande eller mysig film i höstmörkret kära vänner!

The Shining 

(1980) 
Jack Torrance har fått arbete som vaktmästare på ett ödsligt hotell under lågsäsongen. Dit tar han med sin familj för att börja på sitt jobb. Men det här hotellet har varit med om många hemskheter och det känner snabbt familjen av då det plötsligt blir kusligt att befinna sig där. 

Film: ++++
Handling: ++++
Skådespelare: ++++
Miljö: +++++
Genre: Thriller 

Den här filmen såg jag efter att ha fått ett tips av den bästa läraren jag någonsin har haft och jag tackar och bockar för tipset, för shit vilken grym film det är! Skådespelarna är helt fantastiska och stämningen i filmen är svårslagen. Grymt spännande med en udda handling, vilket jag gillar! Helt klart en film som passar i höstmörkret. Och sen får man ju inte glömma att Jack Nicholson är svingrym!!!   

tisdag 1 oktober 2013

80-talet, men vart tog jag vägen?

80-talsfamiljen! :)
Hej! Hur är det med alla därute i cyberrymden? Vet att det var längesedan nu jag skrev, men kände att jag behövde en paus för inspiration och det har jag hittat nu. Så nu är jag mer taggad än på väldigt länge att skriva igen och jag hoppas ni finns kvar där ute och vill fortsätta läsa min blogg! Vad har hänt sen sist? Tja alldeles för mycket, har avslutat den tråkigaste kursen hittills i skolan och har nu därmed gått över till att börja skriva C-uppsats och än så länge är jag inte skeptisk till det, även ifall det kanske inte är jätteskoj. Hårdträning har börjat igen, dels (och mest) inför tävling och dels inför mitt nyårslöfte, känns skönt att ha kommit igång ordentligt, även om mitt ringfinger inte mår speciellt bra just nu. På torsdag får jag en alldeles egen båge och pilar, bilder kommer på den på torsdag, den kommer bli toppenfin! Min älskling och jag har både hunnit fira 6 & 7 månader och hittat på massor av skoj saker ihop och med våra vänner, vi har gjort hans lägenhet superfin och jag har fått en egen byrålåda :D så där går det framåt och känns helt underbart <3. Som ni hör har det hänt en hel del och jag ska inte tjata hål i huvudet på er om allt som sket, tänkte bara meddela att jag är tillbaka och här för att stanna den här gången! :)
Jag i färg, se och häpna! :)


I helgen var vi på 80-talsfest där vi firade min fina farbror och hans fru som har fyllt (fyller) 40 år i år därav 80-talsfesten. Den var grymt rolig och trevlig och det var ju extremt kul att klä ut sig. Ni som känner mig vet ju att min garderob består av 90% svart och därefter är det vinrött, mörklila och grått (och en aning grönt) som existerar i där. Därför var det extra roligt att klä ut sig till en färgsprakande filur som tuggade Hubba bubba, inte direkt vad alla hade väntat sig. Kul var det i vilket fall och det var nästan så man önskade att 80-tals kläderna kom tillbaka och blev morderna... eller kanske inte.

Pretty in Pink 

(1986)
Andie är en tjej som är född i helt fel del av stan, hon tillhör den fattiga slummern. Men en dag får en av de snygga rika pojkarna på hennes skola upp ögonen för Andie och detta är början av en bitterljuv berättelse om förbjuden kärlek mellan samhällsklasserna.

Film: +++
Handling: +++
Skådespelare: ++++
Miljö: ++++
Genre: Drama, komedi



Soundtracket i den här filmen är bara grymt. Kom ihåg att jag såg den här filmen för första gången när jag gick på högstadiet på en engelskalektion och var inte överförtjust i den. Förmodligen för att jag inte gillade engelskalektionerna speciellt mycket. Men nu när jag har sett den i efterhand har jag ändrat mig. Handlingen är bra, även om det luktar lite Romeo och Julia- style på det hela. Skådespelarna är dock grymma och själva stilen i filmen är jäkligt bra och häftig. Tyvärr är filmen lite kliché men fortfarande en sevärd klassiker från kära 80-talet.