Idag är det dagen, dagen som man antingen hatar eller älskar, eller så älskar man att hata den. Om man har någon att fira den med älskar man dagen, har man det inte så avskyr man den här dagen och sitter och skriver frustrerade statusar på facebook m.m. Har man någon går det nästan ut på att skryta lite grann, jag fick rosor och choklad. Inget fel med något av att, absolut inte. Klart man är glad när man har någon undebar person hos sig att fira med, och självklart blir man lite deppig om man inte har någon, inga konstigheter. Jag har själv inte hat någon att "fira" med, men inte är man väl oälskad för det? Det känner inte jag mig i alla fall, men någon att vara tillsammans med hade ju inte varit fel. Alla har nog någon som älskar dem, oavsett om det är en partner eller en bra vän eller en familjemedlem, glöm inte att alla har någon, bara man inte snöar in sig. Men glöm inte att alla dagar är viktiga att visa att man bryr sig, försök göra något fint varje dag! Det behöver inte vara presenter, en komplimang till en vän du inte har sett på länge duger väl för att muntra upp dagen. Jag tycker man ska älska varandra alla dagar, men det kanske bara är jag, detta är ju trotts allt bara en hitte-på dag. Hitte-på dag eller inte, dagen handlar om kärlek, och frågan om det verkligen är så att äkta kärlek överlever och övervinner alla hinder?
Lake House (2006)
Kate är en ensam läkare, Alex är en ensam arkitekt. En dag börjar det brevväxla med varandra och inser snart att de har mer gemensamt än de tror. De upptäcker att de bor i samma hus! Men de lever i olika tidsperioder, men genom en magisk brevlåda kan de skriva brev till varandra. De har två år emellan sig, men de börjar verkligen tycka om varandra och bestämmer sig för att ha en dejt, den ena får vänta två år, den andra två dagar, men kan de lyckas eller är det bara på låtsas?Film: +++++
Handling: +++++
Skådespelare: ++++
Miljö: ++++
Helt otroligt vacker film! Svår att hänga med i eftersom man hoppar mellan tiderna, men jag älskar den här filmen, en av mina absoluta favorit-kärleksfilmer. Hur fin som helst. Man blir frustrerad, rörd, man får skratta. Välgjord, superduktiga skådisar. Jag kan fortsätta rabbla bra grejer men dåliga grejer är svårare att hitta. Men som sagt lite klurig, man kan behöva se den två gånger, men det är den verkligen värld.
Men nu ska jag sluta vara klyschig! Hoppas ni har haft en bra/inte alt för deppig <3-dag, imorgon är det en helt vanlig dag igen, men glöm som sagt inte varandra för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar